En kväll när jag kom hem sent, jag var supertrött och ensam. Micke skulle jobba natt tror jag. Han var inte hemma iaf. Så när jag äntligen skulle gå och lägga mig ser jag det här på min huvudkudde:
Det behövs inte så mycket för att göra mig glad. Det syns inte så väl här, men han har slått till med att rita några söta små hjärtan på ena sidan också. Det är kärlek det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar