Ensam hemma

Det är lite trist. Micke är i Vetlanda med jobbet. Jag har ätit middag ensam bestående av en matlåda från frysen.


För att förgylla fredagkvällen hällde jag upp ett glas rött. Och nu kollar jag på true blood. Konstigt att se det på tv och med normal bild. Är ju van att kolla på datorn. Hackigt och pixligt. Det här är ju bättre måste jag säga.
Nu återgår jag till det ensamma fredagsmyset.
Trevlig helg!

Två å senare närmar vi oss målet.

Den där listan jag gjorde förra veckan blev väl lite sådär genomförd. Men en del blev gjort iaf. Skräp slängdes, tvätt tvättades och bänkskivorna började behandlas. Och igår var de klara att sätta dit! Dock hade en av skivorna slagit sig så vi får vända på den. Och då var ju den bara behandlad en gång. Men jag kletade på ett lager vax igår kväll och sista lagret blir när jag kommer hem idag. Så imorn är alla på plats.

Men en bänkskiva är ditskruvad iaf. Först en nästan-före-bild.(jag glömde ta bild innan jag rev bort bänkskivan...)





Nästan klara...


Och så en efter-bild.


Godkänt?

Soligt och höstigt

Har ni kikat ut idag? Solen skiner! Och det är varmt! Vi firade det med en lunchpromenad i solen. Härligt!!! Höstdepressionen försvann för en stund. Håll tummarna för att det blir fler soliga höstdagar!

Härliga söndag!!

Söndag morgon och huset är alldeles tyst. Utanför huset också för den delen. Bodafors har inte riktigt vaknat ännu. Och Micke sover fortfarande. Det här är en av de bästa stunderna på veckan. Jag får skrota runt i huset och göra lite vad jag vill. Och om jag inte vill så går det också bra. Idag började jag med en behandling av bänkskivorna och slängde i en maskin tvätt. Så nu landade jag i soffan och tänker nog hänga här en stund... Japp! Så får det bli!!

Listan

Undrar ni hur det går med min lista? Lite blandat, men helt klart framåt. Jag är glad att helgen har en dag till. När jag gjorde lustan glömde jag bort att jag skulle handla på torsdagen. Då blir det inte mycket kvar av helgen. Och igår var jag på after Work i vetlanda. Men idag har varit produktiv!!
Vi började med att åka till mamma och pappa för att hjälpa till att ta upp bryggan. När vi ändå var där så fällde vi två träd. Sen vidare till Vetlanda för att hämta min bil. En sväng till NAVs containrar för att slänga skräp. Jag har slipat och behandlat bänkskivorna (!!!!!!), städat, förvällt sjuka mängdes svamp.... Och så lite tvätt på det. Nu är jag helt slut. Därför åker vi till stora staden och äter middag ikväll med härligt sällskap.
Bra lördag!!

Penna någon?

Ni vet ju att pennorna har en förmåga att försvinna spårlöst? Det är lugnt. Jag har hittat dem...


Det är ju helt sjukt. Mellan 40 och 50 pennor. Och det är de som fortfarande funkar. Jag har slängt ett gäng också. Trots havet av pennor så kan jag inte minnas att jag köpt några. Var fasen kommer alla ifrån??

Golf-Mia

En gång för läääääänge sen var jag medlem
I en golfklubb. Hur många rundor jag spelade? Exakt noll faktiskt. Väl investerade pengar må jag säga.

Hittills...

Fasen vad grejer man hittar. Och varför har man inte slängt skiten.
Konstigast hittills är helt klart en lapp från tiden då jag jobbade på macken. Där slutade jag -06...
Bäst hittils:



En hjärtformad sten som jag inte kan slänga. Jättefånigt.





En bild på Micke 7(?) år och utan tänder. Rätt söt ändå. :-)

Hur mycket skräp får plats i ett krypin?

En maskintvätt är snart klar. Jag jobbar på min lista! :-)

De tidigare ägarna till vårt hus inredde ett litet krypin i det utrymmet som är ovanför trappan. Det är typ en kvadratmeter stort men alldeles lagom som ett barns hemliga ställe. Nu har ju inte vi några barn. Så det där krypinet har fungerat som "slängin" istället. Saker som vi inte vet var vi ska göra av och som vi inte vill se. De har vi slängt in där. Och nu tycker jag det är dags att rensa. Vi har ju ändå bott här i fem år nu. Visst har vi slängt en del allt eftersom. Men vi har varit bra på att fylla på...


Jag har tömt och burit ner allt till vardagsrummet. (nästan. Det finns en stol, en kartong, tavlor och hockeyspelare kvar...) Nu ska jag bara sortera också. Riktigt allt ska nog inte slängas.
Vi ses på andra sidan skräpberget!

To do!

Jag vet inte vad som hänt. men jag har drabbats av en enorm lust att fixa saker hemma. Kanske beror det på att jag till slut tröttnat på att saker inte blir klara. den här veckan har jag tänkt att fixa följande;

-Tvätta färdigt allt som ligger i tvättstugan. Filtar, täcken, jackor... ALLT ska tvättas innan helgen. (då är det ju lagom att ta sig an det nya tvättberget efter veckan)
-Börja slipa och behandla de sista bänkskivorna. Om jag börjar idag så är de helt klara för montering på söndag.
-Rensa bort en massa skräp som bara är i vägen. Kommunen ställer ut containrar tor-lör så man behöver inte åka till tippen. Nu ryker en hel del.
-Tömma bilen på återvinning.
-Hämta sågen hos pappa så vi kan börja sätta lister nån gång.
-Bära undan extramöblerna från altanen. De har stått där sen kvartersfesten...

Så. Nu skriver jag inte upp mer på listan. Jag hoppas bara att jag orkar hålla i och genomföra allt. Håll tummarna!!

Det blev en fixar-söndag

Jag trodde det skulle bli en soft söndag i soffan. Så som det brukar. Men inte! Istället började jag spontanstäda. Oerhört märkligt! Båda våningarna är nu dammsugade och svabbade. Toan doftar gott och glänser som aldrig förr. Det som är kvar är att tvätta kaklet i duschen. Men det gör jag samtidigt som jag själv blir ren.
Dessutom har jag målat klart luckorna i gången. De har väntat på det i minst två månader. Kan nog till och med vara tre. Jag passade på att måla några lister när jag ändå höll på. Och så tvättar vi. Snart ska fjärde maskinen in.
Nu ska jag bara lägga sista touchen på maten. Sen blir det middag. Idag serverar vi lax, potatis och mias röra. Smarrigt värre.
En bra söndag får man väl ändå säga?

Min cykelvurpa

För två veckor sedan var vi på gå-runt-fest här i bodafors. Det var galet trevligt som vanligt. På hemvägen så höll två personer att cykla ihop framför mig så jag stannade till så att inte jag oxå skulle krocka. Men så glömde jag bort att jag hade klackar på fötterna. Foten vek sig och för att den inte skulle gå av så föll jag med cykeln. Men jag tyckte ändå att det gick rätt bra. Det gjorde lite ont men inte så farligt.

Dan efter såg jag att jag fått några mindre blåmärken på sidan av vaden. Inte så farligt alls tänkte jag. Däremot var jag öm inuti vaden. Jag jan inte riktigt förklara... Ett par dar senare så började ett blåmärke träda fram på smalbenet. Jag antar att jag fått en blödning i vaden som långsamt kom fram till ytan.

Nu två veckor senare kan man ju tycka att det borde ha försvunnit. Men nej...


Svårt att fånga på bild. Men blåmärket är 5 cm brett och minst 10 högt... Och jag kan fortfarande inte sitta på knä...

Soft-lördag

Idag kör vi soft-lördag. Sovmorgon, tv-häng, middag hos mickes farmor och farfar och sen slapp i soffan. Och emellan så blir det lite tvättande.

Är det ledtrådar?

1...


2...


3...


Undra om vi behöver tvätta..?

Humöret är på topp

Jag vet inte varför... Men jag är på så himla bra humör. Jag kom hem toktrött och jättehungrig efter jobbet. men med ett lysande humör. Ikväll firar jag det storstilat. Med ett knappt halvt glas vin. Det är fest på parkgatan ikväll!

154-50 till mig!!! :-)

Jag REGERAR just nu i wordfeud!!

Barnvaktshelg

Hej hej hallå vilken helg!! Man kan väl säga att det varit ganska fullt upp...

Igår kl nio rullade storebror och två glada tjejer in på parkeringen här. Storebror bar in hysteriskt mycket grejor och åkte iväg mot kommande golfrunda. Tjejerna stannade här och åkte hem först idag på förmiddagen. Vi har med andra ord haft barnvaktshelg. Härligt som tusan men jag är helt slut!

Omställningen att gå från att ha noll barn till en fyraåring och en 1,5-åring är ganska stor. Men jag tror vi klarade oss med godkänt betyg. Tricket kan ha varit att man hos oss får kolla på tv på dan, strunta i mackan och bara äta pålägget och att lördasgodispåsen blev lite större än vanligt. Lite fördelar måste det ju ändå finnas när man är hos faster...

Det som också är toppen är ju att man får vara uppe hur länge man vill. Vi inbillade oss att man kunde trötta ut den lilla och att hon skulle somna i soffan. HA HA HA HA!!!! tänk vad fel man kan ha. Det slutade med lite tårar men med lite vaggande på altanen, insvept i en filt och hängandes på sin fasters axel så somnade hon som en stock på en liten liten stund. Stora tjejen skulle däremot inte sova. Men vid tio började ögonlocken hänga och snart låg hon däckad i knäet. Sen var båda utslagna fram till klockan sju i morse.

Med lite morgonmys i sängen och sen frukost iklädd pyamas hade vi en härlig morgon. Tyvärr missade Micke den eftersom stora tjejen sparkade honom ur sängen inatt. Vid tretiden gav han upp och bytte sovrum.

Efter att jag kört hem tjejerna till sig åkte jag till mamma å pappa. Det stod trädfällning på schemat. Sjukt trist! Och blött. Det regnade hysteriskt mycket ett tag... Eftermiddagens dusch var ljuvlig!

Nu ligger jag utslagen i soffan och skall snart vinka av Micke som ska jobba natt. Från fullt hus till helt ensam... Det svänger fort.

Beslutet att bli lycklig...

Minns ni att jag skrev om att jag tagit ett beslut? Ett beslut som skulle göra mig till en lyckligare människa. Så här är det... Jag har sagt upp mig.

I maj började jag på ett nytt jobb. Jag var skitglad över det här jobbet. Kände art det fanns stora möjligheter till utveckling och att det var ett "rätt steg i karriären". De första veckorna var tuffa. Som det alltid är på ett nytt jobb. Det är nya arbetsuppgifter, nya rutiner, nya kollegor... Det tar lite tid att hitta sin nya plats. Och det är okej.

Men ju närmre semestern vi kom, desto olyckligare blev jag. Det var så illa att jag hade en rejäl klump i magen när jag parkerade bilen på morgonen och en hel del tårar när jag kom hem. Jag trivdes inte alls. Varför är nåt som inte passar att tala om i det här forumet, och det spelar egentligen ingen roll. Poängen är att jag hade ett jobb som ansågs vara bra, gav bra betalt och som jag verkligen inte ville ha.

Under första veckan efter semestern ringde de från mitt gamla jobb på myresjöhus och gav mig ett erbjudande om att få komma tillbaka. Och jag har aldrig varit så lättad. Den känslan som spreds i min kropp när jag lagt på luren var fantastisk. Efter att ha haft panik över min situation under hela semestern så verkade det som
Om att det skulle lösa sig.

Så på fredagen sa jag upp mig. Och min chef gick med på en kompromiss om uppsägningstiden. Jag har redan tjuvstartat. Men på måndag är det på riktigt. Mitt gamla jobb, mitt gamla kontor, mina gamla anteckningar på anslagstavlan, mina gamla kollegor... Och det känns fantastiskt! Många tycker säkert att jag är fullkomligt dum i huvudet. Att jag "går bakåt" i utvecklingen. Men vet ni vad??

DET SKITER JAG FULLSTÄNDIGT I!!! jag är ingen karriärist. Jag vill, framför allt annat, trivas på jobbet. Jag vill vakna på morgonen och slippa känna ångesten börja krypa fram mer och mer för varje snooz. Jag vill komma hem från jobbet och känna att jag har uträttat nåt. Att just mitt jobb gör att en annan familjs drömmar är på väg att gå i uppfyllelse.

Och vet ni mer??? Av alla saker man gjort i livet, så är det det här jag är allra mest stolt över. Jag är stolt över mig själv för att jag vågat lyssna på mig själv och vad JAG vill. Att jag gjort ett val som är bäst för MIG och inte vad alla andra tycker att man borde göra. Nej att säga upp sig kan ha varit det bästa jag gjort hittills. Det är mitt bästa beslut om att bli en lyckligare människa.

Snooze...

Jag kollar på Breaking News. De hade just med en sömnforskare som pratade om snoozning. Alla som känner mig vet ju att jag är snoozenz mästare. Och nu har jag fått veta att det är rätt bra att snooza. GÖTT!!!!