Jag kollade just min facebook. Jag hade fått en ny vänförfrågan. En verkligen oväntad sådan. Det var min konståkningstränare som jag inte sett på tretton (?) år. Jag blev lite halvt chockad. Men roligt att hon kommer ihåg mig. Jag var inte direkt den mest framstående konståkaren med mest talang... Snarare tvärtom. Å det jag kommer ihåg mest är eva, hon heter så, ståendes i mittcirkeln när vi har hoppträning. Och efter varje hopp någon gjort så skriker hon med ungersk brytning: Men Aaaaarmarna!!
Tydligen så var vi inte så bra i landningarna... När hon slutade hos oss började hon som tränare i konstsim. Vet inte om hob hade simmat innan. Tror inte det. Coolt hopp iaf. Hon hade varit med i Holiday on ice på 80-talet´. Hennes bror var gymnast om jag inte minns fel. En väldrillad elitidrottsfamilj kan man säga. I typisk öststatsanda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar