Nu är det väl ingen direkt sömnpanok för min del. Jag har ju varit sjuk i veckan (vinterkräksjuka... Vidrigt så det pratar vi inte mer om) så jag har ju sovit en massa. Efter att Micke gått till jobbet altså. För de här snarkningarna har varit minst sagt intensiva hela veckan. Jaja... Inte så mycket att göra åt. Imorn är det jag som ska somna först. (Enda sättet att slippa höra mullrandet). Å jääävlar vad jag ska sova gött då!
Ps. Jag hade antagligen inte somnat ikväll ändå, även om han bredvid hade varit tyst som en mus. Det är en sån där natt bara. Men det känns skönt att kunna skylla på nån annan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar